Här på sidan för vi vargens talan. Vi är Vargarnas beskyddare och de som inte har

Minne av Alfaparet i Almungereviret

tillräckligt med kunskap, de som sprider lögner och saknar insikt ska få det motbevisat eller som Håkan säger…..
De skall inte få stå oemotsagda..

_________________________
Skribenter;
Maria Ljung Wallenberg
Björn Ranelid
Håkan Forsberg
Thomas Alm
::::::::::::::::::::

Sagan varnar för män – inte vargar.
Låt oss en gång för alla göra upp med Rödluvefenomenet och lämna det bakom oss. Rödluvan och vargen är sagan som ledde till smutskastningen av vargen.

En av våra mest välkända folksagor. Originalversionen berättas ur den lilla flickans synvinkel; En oskyldig och naiv flicka låter sig luras av den glupska vargen, och blir uppäten tillsammans med mormodern.
Man tolkar lätt det ytliga budskapet helt ytligt som att vargar är farliga. Men Rödluvan är en fabel. En fabel kännetecknas av en kärnfull berättelse som inte gör anspråk på att vara sann. De har en sensmoral, alltså något att lära ut. Charles Perrault, den första att teckna ner sagan 1697 avslutar den med orden: ”Barn, särskilt väluppfostrade vackra flickor, ska aldrig tala med främlingar ty de kan i sådana fall råka ut för att bli middagsmat för en varg. Jag säger varg, men det finns olika slags vargar.

De finns de som följer efter den charmanta, lugna, artiga ödmjuka, trevliga och hjärtliga sortens flickor till deras hem eller på gatorna. Och tyvärr är det dessa vargar som är farligast av alla.” Sagan säger alltså att små och svaga i alla samhällen har råkat ut för den störres och starkares list.
Och budskapet är att varna barn och främst då unga flickor för att drabbas av mäns våld. Något som allt som oftast missas under sagostunden med våra barn om Rödluvan idag. Istället för att förmedla rädsla och hat för djuret varg borde vi diskutera sagans verkliga budskap och samhällets faror med våra barn och förtydliga att vargen i sagan är en symbol Vi kan ju också frågat oss vad den smutskastade vargen har att säga om sagan?

Skrivet av Maria Ljung
copyright till bilden; Maria Ljung

____________________________________

Vargen bjuds aldrig till människans domstol

Kriget har kvar alla tänder i munnen förutom visdomstanden.

Tunga bombplan bryter tystnaden i fåglarnas bibliotek.

Stridsvagnar som rullar på heden ber inte liljor om förlåtelse och kanonerna blundar aldrig på sitt enda öga.

När blommorna blir galna och fåglarna faller döda till marken är det hög tid att naturen håller domstol och rådslag med människan. Rådjur, älg, lo och björn för skogens talan, men vargen blir inte bjuden.

Nästan alla människor i Sverige dör utan att ha sett en varg i fritt tillstånd. Grimma föddes i en lya i Nordre Ulvsjön i Norge. En dag började hon sin vandring över gränsen till Sverige och vidare mot Värmland innan hon kom till Tyresta nationalpark och dess omgivningar på Södertörn.

Därmed har Grimma med sina egna tassar skrivit under sin dödsdom i människans rike. Ingen har sett henne angripa barn, kvinna, man eller husdjur. Hon slår rådjur, vildsvinskultingar och harar för sin överlevnad.

Jägarna uppvaktar länsstyrelsen i Stockholm och de spelar på ett finstämt instrument som ljuder av människornas rädsla i trakten där Grimma lever och rör sig i markerna. Den fridlysta vargen går inte fri när makten gillrar sina fällor med undantag i konventioner och naturskyddslagar.

Grimma har levt i två år och nu söker hon en hanne att para sig med och bilda familj. Det går inte många vargungar på tio miljoner människor i Sverige.

Det sammanlagda antalet vargar i Sverige får rum i en skolsal där kloka viltvårdare hade kunnat hålla lektioner i respekt för djur och natur. Vem har förvandlat vargen till människans fiende i en jägarexamen?

17 000 jägare har registrerat sig för jakten på vargar i riket. I kriget mot hundens broder och urfader vill man även upphäva allemansrätten. Markägarna har lika litet att sätta emot som när staten håller gruvdrift och söker malm och guld.

Två av Grimmas helbröder är skjutna och döda. Det skedde under en så kallad skyddsjakt. Det begreppet tolkas uteslutande ensidigt till människans fördel i dessa fall, ty vargen kan inte be om nåd och kräva rättvisa. Alla nämndemän i domstolen går på två ben och de kan tala, skriva och besluta i helt egen sak.

Vargen måste förlita sig enbart på sina sinnen, men skyttarna har till sin hjälp hundar med kameror, kikare och GPS som söker fienden på fyra ben. Jägarna rör sig i närheten av svampplockare och människor som springer och går i skog och mark.

Människorna förgriper sig på jorden, luften som de andas och vattnet, men rådjuren värmer marken när de lagt sig att vila. Domherren lägger sitt röda bröst mot snön som smälter. Tysta och mörka nätter ylar vargarna på Skansen, så att det hörs över Djurgårdsslätten och bort mot Östermalm. 

Grimma har stundom sin tassemark inom synhåll för människan. Hon har inte angripit hundar. Bilar och annan tung trafik rullar på vägarna vid Södertörn. Mälarens vatten är vidsträckt och djupt. Kanske anar hon farorna. I varje fall har hon ingen talan gentemot jägarna. Avtryckarfingret och ögat i kikarsiktet är obarmhärtiga när skytten får korn på sitt byte.

Tjuvjägare skyr inga medel när de söker sina byten. Ingen kan förneka att djur har hängts och torterats. Förgiftade kadaver har lagts ut för att locka varg och lo. Villebråden har dött i åtlar och andra fällor.

Naturen är aldrig ond eller god. Fiskarna i havet skänker människan föda och jorden och marken ger henne skördar av spannmål och andra grödor, men ingenting av detta är gott i sig.

Endast människan av alla varelser kan tillskrivas det goda och det onda och det är hon själv som råder över och bestämmer vad som skall vara det ena eller det andra.

Vargen är det mest kosmopolitiska av alla rovdjur på jorden. Den lever i alla världens språk och människor har ständigt gett den nedsättande smeknamn. Dess päls har beskrivits som gråblek eller smutsgul till färgen. De snedställda ögonen är som is i tonen.

Vargen anses vara monogam och paren håller antagligen samman livet ut, men hanarna kämpar våldsamt om honorna. Parningstiden varar från slutet av december till mitten januari.

Vargen lever i arktiska köldtrakter, täta skogar och heta stäpper och den har genom århundradena anpassat sig till skilda natur- och klimattyper. Storvuxna skandinaviska vargar når nästan 150 centimeter i längd och lägger man till svansen så blir det ytterligare en halv meter. 

Grimma lever som ensamvarg i Tyresta nationalpark och markerna däromkring. Hon har aldrig hört en godnattsaga och hon har ingen moder, fader eller syskon som kan trösta och leka med henne i sin närhet.

Klockan klämtar för Grimma. Jägaren som skjuter henne kommer nogsamt att skriva ner och minnas den exakta tidpunkten för offrets död. Det blir en trofé i samlingen.

Nu råder juletid på jorden och Grimma vandrar i marker där människan inte vill ha henne. Hon är dubbad till att vara villebråd och fredlös. Jägarna bildar drev och skall fälla henne.

En grimma är ett bindsle för hästar och andra djur som fästs kring nacke och nos. Det begreppet blir härmed ett namn på den unga vargen. Det är ett vackert ord som trotsar människans avsikt att fånga och tillintetgöra en levande varelse som är en fiende enbart i den ena partens kikarsikte.

Skrivet av Björn Ranelid, december 2017

Admin tackar för Björns tillåtelse att publicera hans artikel.

_____________________________

Det går så många lögner om vargen

Efter att ha levt med vargar så kan jag dela med mig av de erfarenheter som det innebär.
 
Detta i Spanien och Lobo park.
De har stora hägn med ca 70 vargar som ingår i en världsomfattande kedja för att bevara visa arter för att ha en reserv i framtiden och friskt blod. Idag i Sverige skjuter man den varg som kommer. 70% tjuvjakt.
Det finns en viss moral och etik att man inte skjuter en älgko före kalven, för att kalven inte skall gå en hungersdöd till mötes- men moralen saknas då det gäller vargar. Man skjuter det djur som kommer oavsett vilket djur det är.
Är det en tik med valpar, så blir valparna utan styrning och upplärning av föräldraparet. Jägarna gör dessa valpar till banditer, som inte vet att vara rädd för bebyggelse eller människor. Skjut en mamma till dagisbarn och låt de barnen gå vind för våg att skaffa sig mat och husrum. Det är omänskligt.
 
En varg äter vilt. Inte tamdjur. Men valpar utan föräldrar har inte den kunskapen. Den tar det lättaste för den kan inte annat. En varg tillhör annars världens skyggaste djur. Lät man bli att åtla in dom i samhällen med mat, så slipper man dom. I ex v viss de länder jag besökt, Bulgarien, Rumänien, Kanada osv så har samhället förstått att man inte kan skjuta sönder naturen.
Naturen finns för ett syfte och det är inte våran sak att skjuta bort alla djur.. I de städer jag besökt med vargtäta områden., så har man full kontroll på vargar och övriga rovdjur. Alla som går i närheten av rovdjur där har pinglor på kläder och väskor. Rovdjuren hör dem på långa vägar och hinner att gå undan. Det blir ingen konflikt. I alla affärer finns smällskott att köpa.
Kommer ett djur för nära rycker man i ett snöre och skickar iväg. Det smäller som ett gevärsskott. Det finns häxpipor speciellt framtagna. för djurmöten.
Djuren blir definitivt skrämda av dom. Skulle något djur ändå komma för nära så finns pepparspray att köpa, som går i väg över 5 meter och djuren vänder om direkt. Sedan har man i dessa vargtäta städer lagar som säger att ingen sopptunna får vara olåst. Inga matrester får finns åtkomliga för rovdjur.
 

Foto: Jag tar ner grupper till Spanien för att möter vargar och har en veckas lektioner om vargar och vad det innebär. Här är en av dom. I denna enorma hägn är det ca 30u

Stränga böter om man tullar på det och slänger mat utan skydd. Skulle någon vara rädd om han ändå får in något rovdjur finns ett larmnummer att ringa till djurparksvakter som kommer direkt. De skjuter ärt påsar på djur som är orädda. Dom skjuter även peppars sprayskulor som svider ordentligt.
Som ni förstår så täcker städerna upp behovet av skydd, och människor och djur kan leva i harmoni. Ingen av de jag frågade var rädd för rovdjuren. De visste att naturen är en del av samhället och att man inte löser konflikter med att skjuta allt och alla. Ingen av de jag frågade i Rumänien, (1000.tals vargar), Kanada (100-tals vargar) Bulgarien (1000-tals) vargar var rädda för rovdjuren. De levde med dom. Och med alla dessa åtgärder, var det ingen höjdare för ett rovdjur att gå in i samhället. Det blir för mycket obehag. Och som i Kanada.
En vargfamilj som får vara ifred, får man aldrig se. Det är en av världens skyggaste djur, om man inte matar in dom i samhället, och inte skjuter fel djur.
Vad glada att ni fått varg den gör ingenting. Och ni som har hundar, Koppla hunden d ni ser varg. Inte för att vargen angriper hunden, utan för att hunden angriper vargen, i tron att det är en annan hund. Jag hade tre hundar bland 70 vargar, utan problem. Men jag är hundinstruktör och vet att kalla in mina hundar vid vargmöte.
Tyvärr släpper okunnigt folk odreserade hundar i vargrevir. Och kom ihåg. Att vargen går inte mot en hund med matte eller husse i koppel. Och de som mist sina hundar utav oaktsamhet skall inte stålta i tidningar med sin döda hund, det är skamligt och minst sagt otroligt dumt, att låta hunden springa efter vargen. Hunden vet inte vad en varg är. men det borde husse och matte göra.
 
Skrivet av /Håkan Forsberg

_______________________________

Varg, ett försvarstal för den anklagade. 

Vi i lever i antropocen, den tid då människans verksamhet globalt har påverkat jordens klimat och ekosystem negativt. 
Vi står inför kraftiga klimatförändringar och tyvärr tyder mycket på att vi nu skapat självgående processer. Vi står samtidigt inför det sjätte och kraftigaste massutdöende planeten upplevt, därtill har vi förgiftat mark, vatten och luft med över 150 000 olika kemikalier, haven fylls av plast/mickroplast…

För mig är vargdebatten en symbolfråga som speglar antropocen, klarar vi inte av att förnuftigt värna vargstammen, låta den växa sig genetiskt frisk, stark och ge den bra livsutrymme i hela vårt land, så klarar vi inga av övriga problem.

Det handlar om att ändra livsstil och vårt tänkande.

” Varje form av liv är unikt och skall respekteras, oavsett vilket värde den har för människan, som för att kunna visa andra organismer sådan respekt måste vägledas av moraliska regler för sitt handlande.” Ur FN:s Världsmiljödeklaration.

Debatten kring vargens vara eller inte vara har pågått i Sverige allt sedan några vargar vandrade in i början av 1980-talet och en ny vargstam började formas. Motsättningarna mellan dem som vill ha en genetiskt frisk och livskraftig vargstam i Sverige och dem som inte vill ha vargen här, är hård. Debatten är minst sagt infekterad.

Den rädsla många uttrycker gentemot varg är klart fobisk, inbillad och byggd på vandringssägner, myter, sagor och fördomar.

Hunden är en tämjd varg och ungefär lika farlig. Trauma ger fruktan och denna rädsla går i arv generation efter generation. Vargen har lärt sig frukta människan så djupt att rädslan går i arv, detsamma gäller i stort vår syn på varg och andra ”farliga” djur. Att rädsla ärvs beror på epigenetikens mekanismer. Epigenetiken förbereder nästa generation att överleva i en ny miljö och då inte bara i den strikt fysiska, detsamma gäller sociala, kulturella miljöer.

Den rädda och stressade hjärnan producerar små molekyler som kan ”tända och släcka” en gen, processen möjliggör snabba ändringar i genfunktionen utan att en ren mutation uppstår. Inga förändringar i den genetiska koden uppstår, men delar tänds eller släcks. Epigenetik betyder ”på genetiken”, det sker alltså utanför DNA:t.

Mina ord skall ses som ett ställningstagande för varg i Sverige. Jag försöker att sakligt försvara det rovdjuret, liksom övriga. Vargen är hundens anfader och hunden är bara en tämjd varg. Vargen är inget hot mot människor och om vi bibehåller en god stam bytesdjur är risken för attacker mot människor minimal.

Konflikten ligger sakligt helt i att en del människor (jägare) inte vill ha konkurrens och inte vill se att vargen beskattar älgstammen. 
Den andra konflikten ligger i den typiska svenska traditionen med löshundsjakt.

Den planerade licensjakten vintern 2017 (liksom de tidigare) är ett reellt hot mot en genetiskt svag och sårbar vargstam och strider mot svensk lagstiftning och EU:s regelverk. Vargen är en ekologiskt viktig art som saknats i Sverige, dess återkomst är en av de mest glädjande och stora ekologiska händelserna under det senaste seklet. Speciellt med tanke på alla dystra besked om vikande biologisk mångfald och allt längre listor på hotade arter.

Vargarna påverkar bland annat sammansättningen av bytesdjurens stammar genom att i högre grad fälla djur i sämre kondition. Vargarna påverkar betesmönster hos bytesdjuren i positiv riktning, djuren rör sig mer och jägaren lämnar rester efter slagna byten i skogen, vilket i sin tur är viktigt för andra djur. Detta kallas för kaskadeffekter. Vargens jakt stärker den biologiska mångfalden, långt bättre än den mänskliga och pågår ständigt.

Självklart medför också vargarnas återkomst bekymmer, det rör ju sig trots allt om ett stort och potent rovdjur.

Ett vargangrepp kan vara mycket tungt för den som drabbas. Skadorna blir stora eftersom fåren är i en stängslad fälla och de flyr i grupp. Vargens jaktinstinkt triggas till maximum. Att komma ut i hagen på morgonen för att utfodra tackorna och hitta hälften av dem rivna av varg lämnar ingen oberörd. Den som inte förstår att varje sådan händelse också innebär en djup känsla av sorg, vrede och maktlöshet för dem som drabbas, bör hålla sig helt borta från rovdjursdebatten. Vi bryr oss om och känner för våra tamdjur. När ett tamdjur, hund eller får, blir tagna av varg känner alla samma vrede och förtvivlan. När till exempel en besiktningsman kommer till platsen så får han/hon vara ansiktet utåt för hela rovdjursförvaltningen och politiken. Det är liksom inte tillfälle att säga:
” – Men du förstår väl att du inte kan släppa din hund lös i ett vargrevir?”

Men vi kan också skydda våra tamdjur. Det finns både rovdjursavvisande stängsel och herdedjur som goda alternativ. Det krävs att man stängslar rätt, inte för nära stenar eller stengärdesgårdar som kan användas för att rovdjuret kan hoppa in. Att man stängslar även mot vattendrag, eftersom vargen simmar bra.

Skadorna på tamdjur är när de inträffar allvarliga, men något som bör framkomma i debatten är att de är mycket begränsade. År 2015 dödades 243 får av varg. Detta motsvarar mindre än en promille av det svenska lantbrukets cirka 600 000 får. Trots en tillväxt i vargstammen tycks statistiken stabiliserats på en låg nivå. Det tyder i sin tur på att insatserna med rovdjursstängsel fungerar, men det behövs mer riktad ekonomiskt stöd till stängsel för att skydda tamdjur.

Samma bild framträder när det gäller hundangreppen. Om vargen sett hund som byte hade antalet angrepp varit långt långt fler. Vargen ser en hund som en varg och ogillar intrång i sitt revir.

Skyddsjakt är i grunden bra, även om genetiskt värdefulla vargar måste sparas. Det oftast är motiverat att skjuta bort problemvargar, eftersom det i allmänhet är några få djur som står för de flesta angreppen på tamdjur.
Licensjakt, däremot, sker utan att göra skillnad på vilka vargar som orsakat skador.

Våra folkvalda politiker har de senaste åren klart visat att de är villiga att bryta mot lagar de själva varit med om att stifta eller följa inom EU. När andra länder kräver sin rätt att tillvarata ”traditionella” jaktformer, samma krav som vår regering och två stora jägarförbund ställt/ställer, kräver vår regering krafttag mot dessa länder. Det gäller bland annat Frankrikes och Spaniens krav på att behålla sin traditionella jakt på fåglar med fällor, nät och limstickor.

Här i Sverige gäller det den fria jakten på varg, licensjakt, som den kallas. Politikernas förevändning är att ”skapa acceptans” för vargen. Men acceptans kan aldrig nås genom att en grupp rovdjursfientliga jägare tillåts ge sig ut i skogarna med sina personliga agendor, att försämra för vargpopulationen och slippa konkurrens.

Varg- och rovdjurshatande jägare vill få vargar att bete sig på ett onaturligt sätt för att kunna odla myter kring problemvargar. De vet att om föräldrar i en vargfamilj dödas så kommer inte ungarna få möjlighet att lära sig ett naturligt beteende, som att hålla sig borta från samhällen och att jaga naturliga byten. Detta lär sig ungarna av sina föräldrar.

Dessa jägare vet också att om man dödar en av föräldrarna så ökar risken för attacker på tamboskap väsentligt eftersom en ensam varg har mycket svårare att fälla vilt. En omfattande licensjakt innebär ett betydligt större hot än skyddsjakt mot den sårbara vargstammen. Denna medvetet selektiva jakt ökar riskerna för attacker på tamboskap och förekomsten av unga vargar i närheten av samhällen, och leder därmed till massmedial rapportering av dessa fall, vilket skapar en än mer negativ syn på vargen.

Om vargar behöver skjutas av så måste det ske med specialutbildade jägare, gärna offentligt anställda och helt utan egen agenda, som har grundliga kunskaper om vargars beteende och roll i naturen.

Vargen och övriga djur, organismer har samma rätt som vi att leva här och det är VI som är helt beroende av att naturens ekosystem fungerar, att evolutionen får fortgå utan att vi blandar oss i med vårt stora oförstånd och tro på att vi är ”Guds avbild” och kan bete oss som vi behagar.

Det är i grunden inte dig och mig det handlar om, det handlar om att vi inte får ge framtidens barn den enorma fattigdom vi håller på att skapa…

/Thomas Alm