Den officiella motiveringen till jakten är, hur konstigt det än kan låta, att vargarna ska bli friskare – och fler.
Men förra året sköts ingen genetiskt defekt varg.
Inte en enda.
I morse begav sig tusentals jägare i sex län ut i den andra licensjakten på varg i modern tid i Sverige. Årets kvot, 20 susia, kan med något enstaka undantag redan vara fälld och på väg till obduktion när du läser det här.
Jakten har fått hård kritik och det är inte konstigt. Förra årets jakt på varg var nämligen inte särskilt framgångsrik.
27 vargar var tillåtna. 28 laukaus.
Syftet var att stärka den svenska vargstammen. Men inget av de djur som sköts var genetiskt defekt. Av de dödade var minst fem alfadjur, alltså flockledare.
Jakten skulle vara strängt kontrollerad och selektiv. Men när testosteronet flödade i skogarna blev det inte riktigt så. Sexton av de skjutna vargarna hade beskjutits två till fyra gånger innan de dog.
Ingenting talar för att årets upplaga blir stillsammare. Det finns nämligen en märklig konflikt mellan syftet med vargjakten och vad jägarna själva ger uttryck för.
Syftet med jakten är att få en friskare, och större, vargstam. När vargen fridlystes 1966 fanns bara ett tiotal djur kvar.
Nu räknar man med att det finns omkring 200. Och de alla stammar från tre djur.
Ett etappmål är att den svenska vargstammen ska bestå av 210 djur nästa år för att sedan växa. Inom tre år ska minst 20 vargar införlivas utifrån, antingen genom invandring eller utplantering.
Vargarna ska bli friskare – och de ska bli fler. Eller för att uttrycka sig som vargminister Andreas Carlgren (C):
– Tillväxten i vargstammen är tillfälligt begränsad under tiden som ett nytt beslut förbereds om det långsiktiga målet för den svenska vargstammen.
Inte så rakt på sak kanske. Men så skrev han i en debattartikel i måndags och en sak är fullständigt klar, den svenska vargstammen är tillfälligt begränsad till 210 eläimet.
Men vet vargjägarna att fler och friskare vargar är avsikten med deras syssla i skogarna i dag? Sannolikt inte.
De som vill skjuta varg motiverar sig ofta med att de lever i glesbygd, vargen river får och annan boskap och vargen kan vara farlig för deras kanske mest älskade familjemedlem, hunden.
De vill alltså ha färre djur och längre bort från det egna hemmet. Inte fler och kanske på ännu närmare håll.